Trädgård med humlestörar
I slutet av 1820-talet ägde skiftet rum då Vikes östra part kom till – det som nu är Vike Minnesgård. Mangården stod nybyggd för inflyttning 1833. Ladugården med bular är förmodligen till stora delar hitflyttad från andra sidan den gamla vägen liksom växter i köksträdgården. Humlestörarna här är månghundraåriga och frön finns samlade vid Alnarp som exempel på gotländsk humle.
Under lång tid fungerade trädgården som en del i självhushållet med rotfrukter, bönor och örter för medicinalt bruk och kryddning.
Vid 1950-talets början dog de sista som brukade och levde på gården och Romells bildade stiftelsen. De jobbade intensivt med att restaurera byggnaderna, men hann förmodligen inte med trädgården.
På 1980-talet kom Ingeborg Vatheur till gården och gjorde genomgripande förändring av trädgården. En viktig inspirationskälla för henne var Hildegard von Bingen och en örtagård skapades. I rutor växte sedan örter för teer och hälsokurer, och hon skapade en noggrann karta.
Så gick åren och trädgården blev inte lika väl omskött. Kerstin Eriksson som var guide här liksom också kassör i stiftelsens styrelse gjorde allvarliga försök att hålla ogräset borta.
Nu är det 2024. I Humlegården växte fortfarande ramslöken tidig vår som marktäckare, men när de vissnat och humlen började ta fart kom samtidigt kirskålen. Liksom ramslöken har den odlats sedan årtusenden tillbaka. Nu är den en marktäckande plåga som vi försöker bemästra efter förmåga. I detta skede har vi hållit oss till de rutor som Ingeborg Vatheur skapade på 1980-talet. Vi koncentrerar oss på att bevara gamla örter som finns kvar samt att plantera in nytt som hör ihop med en gammal gotländsk strandgård men också klarar det nuvarande klimatets torka. Men några ny/gamla gotländska sorter har vi satt in som lin, tobak, olika potatissorter och en gulböna. Vissa ägnar många timmars arbete i trädgården och dit hör Ylva och Anders Ljungholm. Vi behöver vara många som hjälps åt att t ex rycka kirskål och förstås tänka över trädgårdens fortsatta utformning. Välkommen att höra av dig till ylvalj@hotmail.com
Runt trädgården går en standtun. Det en gammal gotländsk och estländsk kringbyggnad. Först byggs ett vanligt bandtun som bildar underlag. Över det reses korslagda trolar. Tunen ger skydd mot vind och snö, liksom nu för tiden rådjur. Rabbisen har tyvärr lätt att ta sig igenom, och älskar att gräva i jord som är nysådd. Standtunen mellan trädgård och den gamla vägen byttes ut våren 2024. Stiftelsen kommer att söka anslag för resten runt trädgården som är svårt medfarna.
Högården/änget ligger intill gården och trädgården.
Högården sköts på våren med fagning och i juli med slåtter och tillvaratagande av höet. Därefter betas det av lamm. Detta änge var ett av elva som fanns med vid beskrivningen av gården till 1699-års skattekarta. Högården finns kvar sedan dess – har alltså funnits i minst 400 år – och rymmer en variation av örter. En vandring genom Högården med kunnig från Gotlands Ängskommitté brukar ske i början av juli. I den övre delen finns en krikonlund och äppelträd sedan Vikeån ombildades till kanal runt 1900. Då slutade ån att varje vår svämma över i änget.
Stigen genom Högård och strandskog leder till strandboden. Går du över stättan nere vid sjön och fortsätter norrut kommer du till Vike fiskeläge. Där kan du ta den medeltida vägen tillbaka till Vike minnesgård knappt 1,5 km.
OBS har du hund med dig måste den vara kopplad och de grindar du öppnar ska du stänga efter dig.
God tur!